2008 Göran Ryden - Mentalisering vid borderlinestörningar

Göran Rydén,
överläkare, leg psykoterapeut,

Mentalisering - Konsten att reflektera över känslor, tankar och intentioner.

Genom att träna mentalisering kan psykiskt sjuka bli friskare, enligt psykoterapeuten Göran Rydén

Mentalisering handlar om att göra egna och andras handlingar begripliga utifrån bakomliggande mentala avsikter som önskningar, känslor och föreställningar. Mentalisering handlar om att ge erkännande åt det som finns i sinnet.

Mentalisering är ett begrepp som kan vara till hjälp för att förstå psykisk förändring i psykoterapi.

”Som läkare tränas man ständigt att pröva och ompröva sina bedömningar. Vi lär oss sortera och hantera information från många olika källor: laboratorieprover, röntgenundersökningar, anamnesupptagning, anhörigas beskrivningar, psykiatriskt status och bedömning och så vidare.” säger Göran Ryden. ”Inom psykiatrin blir det än mer tydligt att vi är helt beroende av den information vi söker efter och det vi får veta av patienten och andra. Det är få, om ens några, tillstånd som vi kan diagnostisera med hjälp av ”objektiva” tester.”

Just denna brist på ”objektiv sanning” är också något vi måste förhålla oss till i relationer. Vi gör antaganden, vi gissar och undrar. Ibland kan vi känna oss helt säkra på hur någon annan känner eller tänker. Men vi kan inte säkert veta. Att ha svårigheter med detta kan innebära stora svårigheter.

Mentaliseringsbaserad terapi kommer från engelskans Mentalization Based Treatment (MBT) och är en manualbaserad behandlingsmodell, utarbetad av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande, integrerad med anknytningsteori. Fokus för behandlingen är att identifiera situationer där mentaliseringsförmågan brister och att arbeta med att återfå och förbättra mentalisering. Tanken är att en förbättrad mentaliserande förmåga minskar andra, mer radikala sätt att hantera svåra känslor och tankar, som till exempel självskadande beteende, aggressivitet eller dissociation. Den praktiska utformningen av behandlingen har huvudsakligen gjorts av Anthony Bateman och hans kollegor vid Halliwick Specialist Service for Personality Disorders i London.

Mentaliseringsbaserad terapi är fortfarande ganska ny i Sverige. Internationellt pågår emellertid forskningsprojekt kring mentaliseringsbaserade behandlingsmetoder som visar lovande resultat. Denna forskning redovisar, liksom preliminära data från en egen pilotstudie vid MBT-teamet i Huddinge, visar att självbild, suicidalitet och globalt fungerande förbättras under behandlingen.

Bateman och Fonagy (2004b) urskiljer några överlappande delmål, som alla hänger samman med mentaliseringsförmågan:

• att identifiera affekter och stabilisera känslouttrycken
• att utveckla stabila inre representationer av tankar och känslor
• att skapa en sammanhängande självupplevelse

Man kan säga att det inte handlat om att göra det omedvetna medvetet, utan om att göra medvetandet medvetet - att öva upp och stabilisera förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre.

Tekniker som används vid MBT

Det finns några bärande tekniska aspekter av behandlingen:

Relationen mellan patient och terapeut är en viktig övningsplats för att förstå hur vi mentaliserar om oss själva och varandra. I gruppterapi (som är en viktig del i behandlingsprogrammet) blir detta än tydligare.

Terapeuten är expert på själva arbetssättet i terapin, men inte expert på patientens inre. Här blir det viktigt att stimulera till en utforskande, nyfiken hållning.

Terapeuten arbetar med att lyfta fram många olika perspektiv på en och samma situation.

I behandlingen håller terapeuten fokus på känslor, på det som är aktuellt. Man undviker långa, invecklade förklaringar eller tolkningar – samtalet har mer en karaktär av ett ”vanligt” samtal med fokus på angelägna ämnen.

”Patienter är väl betjänta av att bli bättre på att mentalisera eftersom det hjälper honom/henne att ta till sig och förstå de förklaringsmodeller och diagnoser som erbjuds samt att bättre hantera och fungera i relationer med sig själv och andra” - berättar Göran Ryden. ”Men även psykiatern behöver sin mentaliserande förmåga för att kunna hålla flera perspektiv igång samtidigt samt att kunna lyssna på andras bedömningar och arbeta i team. Detta utesluter inte på något sätt att man kan ha beslutskapacitet – tvärtom: eftersom beslutsunderlaget kan öka ger det en grund för bättre och bredare beslut.”

För er som är intresserade att läsa mer om MBT, rekommenderar vi att ni besöker http://www.mbtsverige.se/ och www.mentalisering.se. Det finns också en bok, skriven på svenska som introducerar begreppet och hur man kan arbeta med mentalisering i behandling (Rydén & Wallroth: Mentalisering – att leka med verkligheten. Natur & Kultur, 2008)

Kort fakta om ”Borderline personlighetsstörning”

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en allvarlig psykisk störning som kännetecknas av ett karaktäristiskt mönster av instabilitet i reglering av affekter, impulskontroll, relationer och självbild (Lieb, Zanarini, Schmahl, Linehan & Bohus, 2004).

På grund av dessa beteendemönster har det varit svårt att finna fungerande behandlingsmetoder för patienter som uppfyller kriterier för BPS.Suicidfrekvensen är ofta högre i denna patientgrupp än hos andra grupper inom psykiatrin, och mellan 70 och 75% av patienterna har någon gång skadat sig själva så allvarligt att deras liv varit i fara. Cirka 10% av dem som uppfyller kriterier för BPS kommer någon gång att ta sitt liv (Linehan, Cochran & Kehrer, 2001). Vidare är ofta komorbiteten, dvs. förekomst av annan diagnos, hög bland personer med BPS, vilket komplicerar bedömning och behandling av dessa personer. De vanligaste tilläggsdiagnoserna vid BPS är depressiva syndrom och ångestsyndrom och så många som ca 90% av patienterna har visat sig uppfylla dessa kriterier (Zanarini et al. 1998)

Källa:
Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut,

MBT Sverige http://www.mbtsverige.se/